trod

 

1. De som väljer att röka cannabis slipper bli bestraffade för personligt bruk. Cannabis är en drog som majoriteten av brukarna använder utan några som helst allvarliga negativa konsekvenser. En fällande dom för narkotikainnehav får dock alltid negativa konsekvenser för karriären, ekonomin, familjeförhållandena och utbildningsmöjligheterna.

2. De flesta som blir tagna för bruk eller innehav av cannabis får böter, ett fåtal får fängelse, men nästan ingen får vård. En brukare behöver varken vård eller straff och en missbrukare behöver vård, inte straff. Att få vård efter ansökan är heller inte lätt, och om man nu har vård och råkar bryta mot reglerna någon gång så kan man väldigt lätt bli utkastad från behandlingen.

3. Samhället kan effektivare bekämpa den organiserade brottsligheten. Cannabisförbudet gör att all vinst från cannabishandeln (mångmiljardsummor) går till kriminella nätverk. Vid en legalisering av cannabis förlorar de kriminella en stor inkomstkälla.

4. Samhället kan spara och tjäna pengar på en legalisering. Det kostar skattebetalarna enorma summor att upprätthålla cannabisförbudet. Dessutom kan man vid en legalisering beskatta cannabis såsom alkohol och tobak, och därmed generera vinst för samhället. En legalisering skapar också försäljar- och producerarjobb.

5. Skillnaden mellan lätta och tunga droger förtydligas. Attityden i Sverige är att cannabis precis som heroin är "knark" och båda dessa är livsfarliga. När gemene man provar cannabis och upptäcker att det inte alls är så farligt som denne fått veta, vad hindrar då denne att prova heroin? Att legalisera cannabis förtydligar skillnaden mellan cannabis och tunga droger.

6. Stoppa inkörsporten från cannabis till tyngre droger som endast beror på att cannabis är illegalt. Som det är nu köper folk av langare som har cannabis i ena fickan och heroin i den andra, och eftersom heroin är mycket mer lönsamt att sälja försöker de hellre få cannabisbrukarna att köpa det.

7. På en illegal markand så finns det ingen som testar och har koll på produkten man köper. För inte så länge sedan hittades det små glaspartiklar i marijuana i Storbritannien. På en öppen marknad skulle inte det hända. Hur många känner till någon glasförorenad tobak? På en kontrollerad marknad skulle produkternas styrka och thc halt (en av de aktiva komponenterna i cannabis) också kunna mätas och hållas på en viss nivå.

8. Lagstiftningen överensstämmer inte med vad som är vetenskapligt belagt - vad WHO, Kanadas Senat samt majoriteten av forskningsresultaten visar - cannabis är mindre skadligt än alkohol och tobak. Varför ska den minst farliga drogen vara olaglig?

9. Svårare för minderåriga att köpa cannabis. En s.k. langare bryr sig nästan aldrig om personen som köper cannabis är 13 eller 30 år. Med en reglerad marknad kan man lättare kontrollera vem som köper det. Precis som med alkohol så kan minderåriga få tag på det av myndiga personer, men kan du tänka dig hur det skulle vara om alkohol skulle vara ilegalt och därmed framtvinga mycket mer polisarbete? Alltså, med polisen ur bilden på den legala marknaden så har de mer tid till att ägna åt som säljer till minderåriga m.m.

10. Legala cannabissubstitut slutar skapas (som nästan alltid är mer skadligt än riktig cannabis). Idag finns det flera nya legala cannabisliknande rökmixar som nästan inte har någon forskning bakom sig, man vet oftast inte vad de negativa effekterna av drogerna är (till skillnad från cannabis). Politiker och myndigheter försöker så snabbt som möjligt få dessa narkotikaklassade, men vad de inte tänker på är att det alltid kommer nya substitut som garanterat är mer skadliga än cannabis.

11. Mindre alkoholanvändande. Viss forskning visar att de som har tillgång till cannabis är mindre troliga att överkonsumera alkohol. Man går alltså inte ut och dricker lika ofta om man har ett alternativ.

12. Mer tilltro till de myndigheter och kampanger som är i kontakt med droger. Om man har i stort sett samma (propaganda) budskap till unga som till äldre (psykos, inkörsport, hjärnskador (se ”Myter och Fakta”)), att inte använda drogen och eftersom folk lär sig mer om drogen så vet man inte vad som är sant och vad som inte är sant. Det leder i slutändan till att man inte vet vad man ska akta sig för och vid vilken ålder man kan använda cannabis utan att drabbas av de skador som faktiskt finns.

13. Förbättra relationen mellan myndigheterna och befolkningen. Det skapar onödig friktion mellan polis och civilbefolkning när polisen tränger in i människors hem och med våld för bort misstänkta cannabisrökare. Efter att ha utsatts för en sådan kränkning tappar många tillit i rättsväsendet.

14. Förbudspolitiken fungerar inte. Bruket men framför allt missbruket är inte mindre i länder med hårdare lagstiftningar än i liberalare länder, snarare tvärtom. Attityderna till cannabis påverkar mer än lagstiftningen om folk använder cannabis eller inte. I liberalare länder har dess lagstiftning gjort cannabis till något "tråkigt", spänningen som finns hos många med att pröva något olagligt försvinner. Sedan cannabis blev kriminaliserat har missbruket bara ökat, varför skulle det ändras? Sverige har idag en väldigt hög nyrekryteringen och en väldigt hög dödlighet bland tunga missbrukare samt många fler tunga missbrukare än t.ex. Nederländerna.

15. I Ett rikt välfärdssamhälle bör ansvarsfulla vuxna ha rätten att göra vissa saker med sig själv som samhället inte skadas allt för mycket av (och cannabis är säkerligen en sådan sak). Det är och bör väl t.ex. vara legalt med hästridning och att åka motorcykel även fast det inte bidrar speciellt mycket till samhället förutom lycka för den enskilde individen.

16. De som är beroende av en skadlig drog som t.ex. heroin, men också alkohol kan ibland lättare komma ur missbruket genom att övergå till den mindre skadliga drogen cannabis. Alkohol och vissa andra droger gör en del aggressiva och våldsbenägna vilket gör att de även utsätter andra för fara. Cannabis har motsatt effekt.

17. Möjliggöra användningen av medicinsk cannabis. Cannabis har i tusentals år varit en av världens viktigaste medicinalväxter och är bra att använda vid bl.a. aids, cancer, smärta, epilepsi, glaukom (grön starr), migrän, multipel skleros (ms), alkoholism, Alzheimers, astma, depression, fibromyalgi, mensvärk, posttraumatisk stress (ptsd), reumatism, schizofreni, tinnitus, tourettes syndrom m.m. (se ”medicinsk cannabis”)

18. Lättare möjliggöra cannabisens många andra användningsområden. Cannabis (hampa) är tre gånger starkare än bomull (används till bl.a. kläder), ger mer än fyra gånger så stor skörd som trä (används till bl.a. byggmaterial, papper och bränsle), är starkare än och väger nästan hälften så mycket som glasfiber (används till bl.a. vindkraftverk). Hampa kan också användas som livsmedel, plast, hushålls- och kroppsvårdsprodukter (t.ex. diskmedel, tvättmedel, tvål och schampo)

Men hur mycket vet svenskarna egentligen om cannabis? Varifrån får de sin information och hur stämmer denna information överens med internationell forskning?

De flesta vet inte varifrån de fått den kunskap de har om cannabis. Eller rättare sagt, de vet inte ursprungskällan. Vem det är som sprider information om cannabis är dock inte svårt att lista ut om man läser nyhetsartiklar eller ser en buss åka förbi med en reklamskylt som det står "KNARK ÄR BAJS" på. Det är givetvis våra myndigheter. År 2006 spenderade den statliga organisationen Mobilisering mot narkotika 9 miljoner kronor utav sina närmare 100 miljoner på en kampanj vars slogan var "KNARK ÄR BAJS". Men kampanjen var inte enbart riktad till barn och ungdomar. På organisationens (samt polisens och andra myntigheters) webbsidor kan man läsa att den officiella sanningen om cannabis är att cannabis ger psykiska sjukdomar, stör hormonbalansen, fördummar och ger brukaren ett spontant sug efter heroin. Och vi vuxna lär oss detta precis som vi lär oss de största riskerna med våra laboratorieframställda mediciner. Varför skulle man behöva ifrågasätta de bieffekter som står på cannabispaketets bipackssedel (om nu cannabis fanns i apoteket)? De flesta litar på att våra myndigheter inte ljuger om droger.

Och det är då vi ger våra byråkrater möjligheten att ljuga. Historien bakom cannabisförbudet har bestått av myndigheter (bl.a. Drug Enforement Agency i USA) som i stora propagandakampanjer varnat allmänheten om olika bieffekter som cannabis påstås ha. När forskningen, flera år senare, hunnit undersöka de påstådda bieffekterna har slutsatsen gång på gång blivit att påståendena om cannabis inte stämmer överens med verkligheten. Cannabis ger inte upphov till våld (vilket påstods 1929), galenskap, beroende, kriminalitet och död (1936), heroinberoende och kommunism (1951), moralens förfall, likgiltighet och en fara för rikets säkerhet (1963), "dåliga saker, men ingen vet vilka de är" (1969), omoralisk kultur såsom den i Hollywood (1977) eller hjärnskador (1980). Även om dessa myter motbevisats av forskningen florerar de fortfarande bland svenska byråkrater. "Cannabis är en inkörsport till heroin" och "cannabis ger upphov till hjärnskador och galenskap", får man höra av dem som idag har ansvar för svensk narkotikapolitik.

Om man vill veta vad cannabis egentligen är kan man tyvärr inte vända sig till svenska "experter". Det de påstår strider mot den oberoende forskning som bedrivits av bl.a. World Health Organization. All oberoende forskning som någonsin gjorts om cannabis pekar åt ett och samma håll: Cannabis har förvånansvärt få bieffekter.

Men det vidarebefodrar givetvis inte myndigheterna till befolkningen. De har fått i uppdrag att föra en nolltolerans mot narkotika - och det gör de. Att säga att cannabis är relativt ofarligt skulle motverka deras syfte. Istället säger man att cannabis är farligt och de bieffekter man hänvisar till är konstigt nog desamma som redan blivit avfärdade av forskningen.

Men det lägger ingen märke till eftersom ingen tagit del av den moderna forskningen kring cannabis. Vi litar på att våra myndigheter talar sanning om droger. Och den tillit använder de till att sprida en vinklad bild av cannabis.

Det krävs en seriös debatt i cannabisfrågan - en där grunden ligger på vad internationell forskning visat vara sant respektive falskt om cannabis. När man konstaterat exakt hur farligt cannabis är (vilka bieffekter och risker som egentligen finns) kan man börja diskutera huruvida samhället ska förbjuda denna drog. Ska polisens, åklagarnas och domstolarnas resurser gå till bekämpning av denna drog? Ska cannabisrökare - sådana som aldrig skulle begå några andra brott - ges böter och fängelse? Ska den kriminella marknaden få fortsätta omsätta miljarder varje år genom att ha full kontroll över cannabishandeln? Ska cannabis åtminstone ges som smärtlindringspreparat till de döende eller som aptitstimulerande till de anorexiska?

Det finns ett vettigt alternativ till förbudspolitiken. En legalisering av cannabis skulle innebära en laglig, reglerad marknad precis som dagens alkoholmarknad. En marknad med åldergränser, beskattning och korrekt information så att människor får göra sina egna, välinformerade val. En marknad utan knarklangare, utan onödiga polisinsatser och utan fängelsestraff till vanliga människor.

Även om alkohol orsakar skador är ett lagligt system att föredra framför en svart marknad. Samma sak gäller cannabis - speciellt då bieffekterna hos cannabis är mindre än de hos alkohol.

Absolut Haschsprit 1-3port, Tillagningstid ca 3 gram Hasch 1 Halvliter hembränt eller vanlig sprit

Häll i en 1 deciliter hembränt eller vanlig sprit i en kastrull, skär haschet i bitar och rör ned i spriten. Ha inte för hög temperatur på plattan! När haschet är upplöst i spriten sila det genom ett kaffefilter och blanda med den resterande spriten.

Sedan är det bara att välja ut ett groggvirke, tex Schweppes Lemon eller Fanta Citron!! Drick lugnt!!!!

Haschkokosröra 1port, Tillagningstid ca Beror på Hasch 1-2 gram Havreflarn 2 dl Kakao 1-2 tsk Smör 3 msk Socker 2 msk

Smält smöret med haschet

Häll smöret på havreflarnen, ha flarnen i en skål. rör om

häll på kakao, rör om

tilsätt sockret och rör om ytterligare

Honeybread 3-4pers, Tillagningstid ca 30 min 6 st thekakor el. motsvarande 50g smör 1 dl olja 3 st ägg 3 dl socker 5 dl vatten 3-4 g hash kanel Röd karamellfärg

Smält smöret i en kastrull. Tillsätt hashet och rör tills det är löst med smöret. Var försiktig med värmen. Tillsätt sockret och fortsätt röra tills sockret börjar smälta, tillsätt då vattnet. När sockret är löst kan man tillsätta ca 1 tsk malen kanel och några droppar röd karamellfärg för att få en aptitligare färg. Ställ kastrullen att svalna.

Vispa äggen porösa i en bunke.
Värm oljan i en stekpanna. Doppa thekakorna i äggsmeten så att de täcks helt och fritera dem hastigt i oljan. När de är gyllenbruna är de färdiga.

Lägg de friterade brödskivorna i en stor skål och häll över den nu svalnade honungssmeten. låt dra i 5-10 minuter. Serveras med kaffe som måltidsdryck. En mycket lyckad avslutning på en mysig kväll med polarna.

1 port, Tillagningstid ca 5 min 1 kopp kaffe 0,5-1 gram hash (finsmulat)

Koka kaffe

Häll i det finfördelade hashet i kaffekoppen med kaffet

Rör om tills hashet är upplöst

Drick o njut

Magiska Choklad (c) Ingredienser (per person):port, Tillagningstid ca 3-4 g Stropharia Cubensis (torkad) 1/2 g hasch (standard marockan eller pollen) 1 tsk guaranapulver 1 msk Ögoncacao 1 1/2 msk socker en nypa salt en skvätt mjölk vatten

(om man vill kan man hoppa över haschet, hoppa då också över mjölken och halvera mängden koffein)

Stoppa svampen i frysen i 15-20 minuter så den blir skär och lättare att mala. Smula ner haschet med hjälp av en tändare.

Stoppa svampen, haschet, cacaon, sockret och saltet i en mortel och mal snabbt ihop allt. Det gäller att skynda sig p eftersom svampen bara är skär i ung en halv minut. Man kan förstås hoppa över frysdelen, men det tar då längre tid att mala svampen (och du blir trött i armarna). Anledningen till att man ‰ven stoppar i de redan malda ingredienserna ‰r att de hj‰lper till att finfördela svampens sega fibrer. Mal blandningen tills du har ett fint mjöl, ju finare desto bättre.

Värm vatten och mjölk tills det sjuder (men inte kokar!), ta av från värmen och håll i de övriga ingredienserna. Rör om.

Låt stå i en kvart, rör om, drick.

Prata med gud.



Bidragsgivare:Sven K Ruvad